Uteslutningsdieter (Tarmhälsa och övervikt, del 6)

Detta är den sjätte delen i en följetong av Anki Sundin med temat tarmhälsa. Detta inlägg handlar om uteslutningsdieter, även kallade eliminationsdieter eller eliminationskoster, i samband med IgG-medierad allergi typ 3, IBS och andra tarmproblem.

Nutrigenomics - kopplingen mellan ärftlighet och näringsintag

Det är vanligt att patienter med tarmbesvär såsom IBS undrar om maten de äter kan påverka deras sjukdom. Det finns också ett ökande intresse för att det kan finnas en ärftlighet för hur vi reagerar på olika näringsämnen, vilket är en del i forskningsområdet nutrigenomics. På svenska ses ibland översättningen nutrigenomik. Men problemet kvarstår i det här fallet även om vi får veta mer om denna intressanta koppling. (Bilden lånad från www.the-scientist.com)

Har du problem med tarmen? Då kan du ha en långsam och förbisedd allergi

När vi till vardags pratar om allergier, är det allergi typ 1 vi menar. Det är alltså den sortens allergi som vi får direkt klåda, utslag, andningsbesvär eller andra symtom av. Men det finns en något lömskare variant av allergi, som kallas allergi typ 3.

Det är inte helt accepterat (8, 9, 10), men det finns en hel del som tyder på att allergi typ 3 via så kallade IgG-antikroppar kan vara inblandat i olika tarmsjukdomar och andra symtom som inte kunnat få någon annan förklaring. Här kan det finnas anledning att börja tillämpa en så kallad uteslutningsdiet (eliminationsdiet) med påföljande rotationsdiet. (11).

Uteslutningsdieter

Tarmsjuka människor som grupp betraktad kan uppleva inte bara ökade tarmbesvär, utan även andra, allmänna besvär såsom huvudvärk, hudallergi, astma och vätskeansamling när de äter ett antal specifika livsmedel. Vete, mjölkprodukter, nötkött, majs och kaffe är vanliga livsmedel som utesluts i generella uteslutningsdieter (13). (Biden lånad från www.kaffecompagniet.se)

Två andra näringsämnen som har utpekats som särskilt reaktiva hos IBS-patienter är fruktos och sorbitol. Därför är det önskvärt att en dietist eller motsvarande som ger tarmpatienter kostråd noggrant bör förhöra sig om livsmedel som innehåller dessa näringsämnen, t.ex. äppeljuice, läsk och sockerfritt tuggummi, och rekommendera ett minskat eller upphört intag. Detta anses vara särskilt viktigt för patienter med en uttalad diarréproblematik i IBS. Även kaffe anses kunna påverka just diarré vid IBS.

Vidare kan kostfibrer orsaka eller förvärra symtomen hos IBS-patienter. Man menar att näringsämnen som IBS-patienter ofta reagerar mot bör uteslutas generellt (14).

Dock fungerar inte dylika generella kostråd för alla patienter med tarminflammation. Den låggradiga inflammation som en del IBS-patienter har (7) anses å ena sidan traditionellt orsakas av en tidigare infektion i mag-tarmkanalen. Trots detta har inte alla patienter haft en sådan infektion. Därför är det å andra sidan lockande att spekulera i en alternativ mekanism baserad på IgG-reaktivitet, det vill säga allergi typ 3, via en så kallad läckande tarm. (Man har exempelvis i minst en studie visat att ett tillskott av zink kan minska graden av läckage i tarmen hos patienter med Crohns (12).)

Mätningar av antikroppar av typen IgG mot olika födoämnen eller av tarmläckage kan således vara ett sätt att närma sig behandlingsåtgärder vid IBS och andra tarmbesvär. Det kan också finnas en möjlighet att en uteslutningsdiet med påföljande rotationsdiet, baserad på uppmätta nivåer av allergi typ 3, kan hjälpa en person att få bukt med kroppsvikten via en minskad inflammationsgrad och ökad insulinkänslighet. Det är en spekulation, men icke desto mindre en intressant sådan.